• Handplockat sortiment
  • Snabb leverans
  • Kända varumärken

KRÄFTORNAS HISTORIA - FRÅN FASTEMAT TILL UPPSLUPPNA KRÄFTSKIVOR

Text av Edward Blom

Förvisso åts det kräftor i Norden under stenåldern – grillade direkt på glöden, det visar arkeologiska fynd. Men under medeltiden ansågs kräftor vara en sorts asätande insekter som ingen skulle ha en tanke på att sätta tänderna i. Under 1500-talet började det dock dyka upp tyska kockar vid de kungliga hoven i Skandinavien, och kräfträtterna blev à la mode inom adeln. Erik XIV och Johan III älskade kräftor och anlade kräftodlingar i vallgravarna runt de kungliga slotten. Men kräftorna serverades inte hela utan kräftköttet användes i stuvningar, puddingar och pastejer.
På 1600-talet blev det populärt att koka och servera kräftor hela. Bellman diktade om hur kräftan ”ljustras röd ur kastrull’n”. Men då åts de ännu varma. Först i slutet av 1800-talet började man äta kalla kräftor och göra en särskild fest av det. Traditionen föddes i sommarvillorna, bland grosshandlare i Stockholms och Göteborgs skärgårdar, och spred sig sedan till övriga borgerligheten. Man åt stora mängder kalla, rejäla honkräftor för att i nationalromantisk anda ta avsked av sommaren. Kalasen skulle ske utomhus i bersåer eller på punschverandor med utsikt över havet som en hyllning till de magiska sensommarnätterna. Redan från början dekorerades de kalla kräftorna med dillkronor och ackompanjerades med öl, snaps, knäckebröd och Västerbottensost. Man hade kulörta lyktor uppsatta.
Cru Chablis Vitvinsglas 36 cl 2-pack
CRU
CHABLIS VITVINSGLAS 36 CL 2-PACK
299 kr
Cru Ölglas 46 cl 2pack
CRU
ÖLGLAS 46 CL 2PACK
308 kr
By On Cape Town Bestick Svart 4 delar
BY ON
CAPE TOWN BESTICK SVART 4 DELAR
299 kr
Himla Ebba Servett, vit 50x50 cm 2-pack
HIMLA
EBBA SERVETT, VIT 50X50 CM 2-PACK
279 kr
By On Sous Vide Skärbräda Brun
BY ON
SOUS VIDE SKÄRBRÄDA BRUN
349 kr
Kräftor åt man mycket i hela Europa, men denna ritual var något genuint svenskt. Poeter och författare som Karlfeldt och Strindberg lovordar dessa romantiska fester. En viss omåttlighet i snapsandet verkar dock ha funnits med redan från början: första gången ett kräftkalas nämns i Svenska Dagbladet (år 1895) är i en rolig historia om en make som har svårt att gå rakt på grund av alkoholförtäring ...
Fortfarande var dock kräftor inget som åts bland ”vanligt folk” (som bönder och arbetare). Allmogen kunde visserligen fiska kräftor, men bara för att sälja dem vidare som herrskapsmat.

På 1930-talet har de lustiga hattarna blivit en del av firandet. Äldre kulörta lyktor har ersatts av massproducerade månlyktor av kinesisk typ i papper, och begreppet ”kräftskiva” slagit igenom. Nu börjar allt fler våga sig på att äta kräftor. Kräftskivan har blivit folklig.

År 1907 kom kräftpesten till Sverige och med tiden har vi fått nöja oss med importerade kräftor, eller sedan 1969 inplanterade amerikanska signalkräftor. 1993 avreglerades kräftfisket och den officiella kräftpremiären togs bort. Någon gång i skiftet mellan 1990-tal och 2000-tal började plötsligt alla svenskar servera Västerbottenpaj till kräftorna, vilket visar hur snabbt en ny tradition kan slå igenom.

Kakor på bordet?

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse och ge dig en personligt anpassad sajt. Genom att fortsätta godkänner du att vi använder cookies.  Läs mer